Beskrivning av rasen

Cocker spanieln kommer ursprungligen från England och tillhör grupp 8, Stötande och Apporterande fågelhundar.


Rasen har sin bakgrund i de spaniels som användes vid jakt med dresserad rovfågel. Spanieln arbetade framför jägaren för att stöta upp vilt för falken. Från dessa spaniels utvecklades i England en hund som kom att användas främst till stötande eller apporterande fågelhund. Eftersom den främst användes vid morkullejakt (morkulla på engelska: woodcock) fick den namnet "cocking spaniel".


Den moderna typen av cocker spaniel slog igenom i början av 1900-talet. På 1930-talet förekom de färger vi känner idag. Dock har vissa förändringar skett exteriört under hela 1900-talet vad gäller typ och presentation. Sedan lång tid finns rasen i två varianter: en för jakt och en för utställning. Båda används i Sverige även till andra hundsporter som lydnad, agility och viltspår. Cocker spanieln är en av världens mest uppskattade och populära hundraser. I Sverige ligger rasen på femte plats på "topplistan" med ca 1500 registreringar.


Cockern fungerar utmärkt som sportig och aktiv sällskapshund. Den jobbar gärna tillsammans med sin ägare, vilket är ett arv från spanieljaktens speciella villkor som kräver nära samarbete mellan förare och hund. Cockern är läraktig, vänlig, livlig, lekfull och ibland egensinnig. Rasen har stort behov av närhet och kroppskontakt.


Cockern kräver en mer fast hand än vad man kan tro av det sockersöta utseendet. Rasens ursprung som jakthund som användes tillsammans med flera hundar gör att cockern fortfarande vanligen trivs i flock och kommer överens med andra hundar.


Cockern ska vara en positiv, nyfiken och öppen hund. Som valpköpare är det viktigt att man tycker om föräldradjuren – och uppfödaren. När det gäller lämplighet i barnfamilj gäller som vanligt att detta beror på barnfamiljen. Om cockerns hälsa och hälsoprogram inom SKK kan du läsa här.


Cockern bör trimmas ungefär varannan månad. Man klipper tassar, klor och runt hörselgången oftare. Kamma och borsta hunden någon gång i veckan. Regelbundna bad och föningar underlättar pälsvården.

Rasstandard Cocker Spaniel

Tillhör grupp 8 / Stötande och apporterande fågelhundar

 

Hemland:
England

 

Helhetsintryck:
Cocker spanieln är en glad, sportig, välbalanserad, kompakt och kraftigt byggd hund. Mankhöjden är ungefär lika med längden från manken till svansroten. Typiskt för cocker spaniel är en medfödd gladlynthet samt en ständigt viftande svans med typiskt ivriga rörelser, speciellt då hunden följer ett spår utan att vika för den mest oländiga terräng. Den är vänlig och tillgiven, fylld av energi och livsglädje.


Huvud:
Skallen skall vara välutvecklad, fint utmejslad och får varken vara för smal eller för grov. Kindbenen får inte vara framträdande. Nospartiet skall vara kvadratiskt, stopet skall vara väl markerat och ligga mitt emellan nosspets och nackknöl. Nosspetsen skall vara tillräckligt bred för att ge utrymme för cocker spanielns högt utvecklade luktorgan.


Ögon:
Ögonen skall vara uttrycksfulla, men inte framträdande. Färgen skall vara mörkt brun eller brun, aldrig ljus. Om pälsen är leverfärgad, liver roan eller lever och vit, skall ögonen vara hasselnötsbruna i harmoni med pälsfärgen. Ögonlocksränderna skall vara åtliggande. Uttrycket skall vara intelligent och milt, men ändå vaket livligt och glatt.


Öron:
Öronen skall vara droppformade och lågt ansatta i höjd med ögonen. Öronlappen skall vara tunn och nå till nosspetsen. Öronen skall vara väl täckta av långt, silkesaktigt och rakt hår.


Bett:
Käkarna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.


Hals:
Halsen skall vara medellång och muskulös. Den skall vara väl ansatt i ett vackert sluttande skulderparti. Torr hals.

 

Kropp:
Kroppen skall vara stark och kompakt. Bröstkorgen skall vara välutvecklad med djup bringa, varken för bred eller för smal i fronten. Revbenen skall vara väl välvda. Länden skall vara kort, bred och stadig. Ryggen skall slutta svagt från slutet av ländpartiet till svansansättningen.

 

Extremiteter:
Skuldrorna skall var flata och sluttande. Frambenen skall vara raka med bra benstomme och tillräckligt korta för att ge koncentrerad kraft men inte så korta att det inverkar menligt på de mycket goda prestationer som man kan förvänta sig av denna utomordentliga jakthund. Bakpartiet skall vara brett, väl rundat och mycket muskulöst. Bakbenen skall ha bra benstomme, välvinklade knäleder och lågt ansatt has, för att kunna ge ett bra påskjut.


Tassar:
Tassarna skall vara fasta, kattlika och ha tjock trampdynor.


Svans:
Svansen skall vara ansatt något under rygglinjen. Den skall bäras glatt och i rygglinjens förlängning, aldrig högre. Vanligtvis kuperas svansen, dock aldrig så kort att det inte går att se de ständiga, glada svansrörelserna då hunden arbetar; ej heller så lång att dessa hindras. OBS! Fr o m 1989 är kupering förbjudet!


Rörelser:
Rörelserna ska vara parallella och stabila, täcka mycket mark och ha kraftigt påskjut.

 

Päls:
Pälsen är slät, silkesaktig, aldrig sträv eller vågig, inte alltför riklig och aldrig lockig. Fanorna skall vara rikliga på frambenen, kroppen och bakbenen ovanför hasen.

 

Färg:
Alla färger är tillåtna. Hos enfärgade cocker spaniels får vitt förekomma endast på bröstet.

 

Mankhöjd:
Mankhöjd för hanhund 39-41 cm. 
Mankhöjd för tikar 38-39 cm.

 

Vikt:
Vikten mellan 13 och 15 kg.

 

Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

 

Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.