i himlen


Zindy

1997-2009

Vår blandras (50% jämthund, 25% gråhund och 25% schäfer) Zindy, som varit världens mest lojala hund, har äntligen fått lugn och ro nu när hon anslutit till sin gamla kompis Amelia i himlen.

Lyckan visste inga gränser när hon kom till oss i samband med vår dotter Marie-Helenes 10-årsdag i januari 1999. Marie-Helene hade under sin tidiga uppväxt visat ett oerhört stort hundintresse och högst upp på önskelistan stod en alldeles egen hund, trots att Amelia redan fanns i familjen.

Zindy var 1,5 år när hon kom till oss och hade blivit utdömd som jakthund eftersom hon var extremt skotträdd. Vi vet väldigt lite om hennes bakgrund fram till dess, men däremot vet vi vilken stor glädje hon spridit i vår familj och naturligtvis allra mest till Marie-Helene.

Zindy var alltid väldigt lojal och tog aldrig onödig plats. Hon har alltid varit mjuk till sättet och haft lätt för att lära sig nya saker. Hon har älskat att springa tillsammans med stora husse och matte, men har sluppit det de senaste åren då åldern börjat ta ut sin rätt.

Under Marie-Helenes säkra handledning har hon varit en stabil och duktig agilityhund med flera hyfsade framgångar, bland annat har hon vunnit klubbmästerskapet i Strängnäs kennelklubb. Hade hon haft den rätta snabbheten, hade hon kunnat nå riktigt långt inom agilityn. Tyvärr hämmades hon också av sin skotträdsla ibland i samband med träningar och tävlingar.

Att vara tonåring kan bitvis vara kämpigt och otaliga är de dagar och nätter då Zindy var ett stöd och en trogen vän till Marie-Helene. Zindy gav sin matte kärlek, tröst och nya krafter. Det är bara de allra bästa som klarar av sånt och Zindy hörde till de allra bästa.

De sista åren har varit jobbiga för Zindy. Hon provade att flytta med matte till en lägenhet i Eskilstuna, men hennes stigande oro och känslighet för olika ljud, gjorde att hon mådde dåligt i den miljön. Hon fick flytta hem till oss igen, men i takt med tiden har hon blivit mer och mer otrygg. Vi har satsat rejält på att medicinera bort hennes nervositet, men tyvärr utan framgång. Därför kändes det, för hennes egen skull, rätt att ta beslutet om att hon skulle slippa sina plågor. En sådan fantastisk och lojal varelse som Zindy ska inte behöva vara rädd, otrygg, nervös och orolig. Nu har hon fått det lugn hon förtjänar och vi kan se henne och Amelia leka tillsammans i himlen, där hon säkert är agilitychampion också.

Tack för all kärlek du gav oss - vi kommer aldrig glömma dig!

Smultronbacken 2009-09-03
Marie-Helene
Helena & Stephan
Fredrik & Ellinore


"Pyret" (Skrållan)
24 mars-12 maj 2009

Trots att vi hade kommit fram till den 24 mars var det en av de kallaste kvällarna och nätterna på hela vintern. Du kom hem tillsammans med dina syskon i en låda, väl inbäddad för att inte bli kall i den bistra kylan. Din mamma hade inte lyckats föda fram er här hemma utan fick åka till Strömsholms djursjukhus och bli snittad.

Du var mycket mindre än dina syskon. Du vägde inte mer än så lite lösgodis man får för en tia. Du hade inte kraft att äta från din mamma på egen hand utan fick lita till att vi matade dig med flaska. Du fick heta Pyret, eller rättare sagt, du var Pyret. Det var ingenting vi hittade på utan så var det bara.

Du fick åka till veterinären många gånger för att du var så svag att vi inte visste hur vi skulle klara dig. Du var uträknad många gånger och du fick till och med husse och matte att checka ut från ett hotell kl tio över tolv på natten för att åka hem och ta hand om dig, när du inte ville äta.

Vi gladdes åt din utveckling. Vi vägde dig varje dag och varenda gram du ökade i vikt gjorde oss så lyckliga. Dagarna blev till veckor och du blev det största matvraket i syskonkullen. Igår vägde du nästan 1,5 kg och i morse var du så glad och busig när husse sa god morgon till dig.

Men som i de flesta sagor finns det ondska. I ditt fall hade ondskan gjort att du verkade se dålig, om än någonting alls. Du irrade omkring, gick in i saker och vi bestämde oss för att besöka en specialist. Han kunde inte ge oss något vackert slut på sagan. Du hade ett medfött fel i dina tårkanaler som gjorde att det inte producerades några tårar. Och utan tårar gör ögonen så fruktansvärt ont att det inte finns en chans att kunna se.

Du som var den största kämpen av alla skulle naturligtvis inte behöva ha det så. Du är värd att få ta med dig din kämpaglöd till en bättre plats, där du kan se allt det vackra och där du nu får leka med Ronja och Amelia. Där du kan berätta för dem om dina härliga syskon. Där du kan berätta för dem om Tindra och Nova. Där du kan berätta för alla att om man bara gör sitt bästa och kämpar, då kan man klara det mesta.

Vi kommer aldrig att glömma dig, Pyret. Alla nätter vi satte klockan på väckning för att hjälpa dig i din kamp för att få i dig tillräckligt med näring. All oro vi känt för dig. Din fuktiga nos och din mjuka päls. Din bruna liverfärg som var så vacker att alla ville att just du skulle flytta hem till dem.

Älskade Pyret! Din saga bland oss fick inget lyckligt slut. Det var nog aldrig meningen att du skulle leva i vår förgängliga värld. Du är ämnad för en bättre plats, men först ville du visa oss och alla andra hur stor och stark man kan bli bara man kämpar. Nu är det vi som gråter alla dessa tårar som hade kunnat hjälpa dig. Saknar dig för alltid!

Smultronbacken 2009-05-12
Helena, Stephan och Ellinore
 


Amelia

1994-2006

 

 

Vår underbara Amelia har lämnat oss för att återförena sig med sina syskon i himlen.

Amelia föddes den 1 januari 1994 och kom till oss den 28 februari samma år. Hon har varit en trygg och självklar medelpunkt i vårt liv under mer än tolv år och har också hunnit med att föda 32 valpar i fyra olika kullar.

Under den senaste veckan har hälsan vacklat betydligt och som en kärleksförklaring till en otroligt klok och tillgiven hund tog vi i samråd med vår veterinär beslutet att hon inte skulle behöva lida mer.

Amelia! Nu springer du åter omkring som i din krafts dagar på de vackraste ängarna och njuter precis som du gjorde under alla joggingrundor med husse och matte. Tack för allt du gett oss och vi kommer att sakna dig för evigt och aldrig någonsin glömma dig.

Smultronbacken 2006-07-17
Helena, Stephan, Fredrik, Marie-Helene och Ellinore
 

 

Uppdaterad 2009-09-03